(blå himmel, vindstilla & 23grader)

Hjärtligt välkomna till mitt sista inlägg på bloggen... Ikväll anländer mina föräldrar, (om ngt lite försenade).

Det är över 4 månader sedan man kramades om förra gången innan jag tog plåtfågeln över Atelantén för att ta mig ann vårterminen här på Missouri Valley College.

Jag kan ärligt säga att ögonblicket när jag sa hejdå till pappsen som skjutsade upp mig till Arlanda var ett av de absolut tuffaste jag hittills varit med om i mitt 20 år gångna liv.

Haha, efteråt kan jag nu le lite åt det, le åt minnet av säkerhetsvakten som undrade ifall jag verkligen var tvungen att flyga iväg när jag var så ledsen..? Tror jag nästan hade saltbrist i en vecka efter de tuffa timmarna när jag ännu en gång lämnade allt jag älskade och värderar som högst bakom mig.

Brukar säga att jag förmodligen inte hade återvänt hit till USA efter en fantastisk jul hemma i Kaxet om det int vart för jag hade massa grejer kvar här borta men med handen på hjärtat så tror jag nog att jag hade åkt ändå, för jag hade bestämt mig.

Det fick liksom kosta hur många tårar det ville men jag visst skulle ja tebax, hade ju bestämt mig för att genomföra detta otroliga äventyret och när Sophie har bestämt sig för något så är hennes inställning att man kör fullt ut i 100%, annars kunde man lika väl ha skitit i det från början!

O ida när jag skriver på mitt 372:a blogginlägg denna den 4maj så kan ja bara konstatera: I MADE IT! Och oavsett om andra människor tycker att det är något o va stolt över el int så är jag det hur som helst. Kan mkt väl tänka mig att för vissa som åker iväg utomlands och pluggar så är det ingen "big deal" över huvudtaget men för mig har det varit en otrolig utmaning, en utmaning mkt tuffare än jag mentalt vågade förbereda mig på förra sommaren när jag planerade inför mitt USA äventyr.

Jag är sjukt glá över att jag gjorde slag i saken och bestämde mig för att genomföra det men jag är int fullt så övertygad om att jag skulle tagit samma beslut idag, när jag nu sitter här på min mjuka säng i rum 251 i MVC "Mac-hus" med facit i hand, ibland är det en väldans tur att framtiden är okänd! Men ja åkte och det kmr vara ngt jag bär med mig för resten av livet!

Man har verkligen träffat och lärt känna människor från alla världens hörn, man ha blivit bekant med massor av färgstarka kulturer och kulturskillnader. Blivit så mkt bättre på att acceptera & respektera alla olika värderingar och världsuppfattningar som vi alla bär på. Man har även lärt sig att stå upp för sina egna värderingar & beslut, beslut som i andras ögon kan va helt barnsliga, töntiga el bara dumma.

Ta en sådan enkel sak som bilbälte...

Visst ha bilarna här bilbälte och visst finns det ordningar & bestämmelser som säger att man måste använda dem men det är int helt ovanligt att det saknas t.ex ett el flera bilbälten och när man ska ut och fara i en bil tillsammans med brasilianare, (som bara använder bälte som chafför & om det råkar finnas) med mexicanare (vars lag hemma i Mexico säger att det bara krävs bälte om man sitter i framsätet & det räknas som jätte knäppt om man använder det i baksätet), med uruguayer (som säger "Noone really uses seatbelts")... Tror ni fattat poängen, iallafall så måste man då va ganska trygg i sig själv och väldigt bestämd på sin sak för att säga; Nej, tror jag hoppar över o hänger på om det int finns bilbälte jag kan använda.

Men det har "Crazy-Sophie" lärt sig att säga och efter att folket vart lite överrumplat i början och lite buttra över krånglet så har även de lärt sig att acceptera & respektera min kultur och hur jag ser på en sån sak...

Seriöst, jag skulle kunna sitta här o plita hela natten/veckan/månaden men tror int att ni folk, som förmodligen varken har sommarlov el semester som en annan, pallar och läsa så mkt mera så jag tar resten av historien och upplevelsen av året på vift när vi ses därhemma!

Så nu återstår det bara att bocka, niga, buga, klappa i händerna & bamsekrama alla ni som har vart med mig under året, om int i fysisk form men dock i den digitala världen. Går varken med ord el ens underbara metaforer och beskriva hur tacksam jag är för erat stöd. Har betytt och glatt mig enormt mkt varje morgon när jag ha loggat in o läst ngn kommentar här & där, har vart som att vakna upp med en skål färska jordgubbar i kylen varje morogn!!!

Hoppas även ni har fått dra på smilebanden & haft ngr goá minuter då & då när ni läst mina totalt oredigerade flumrader om livet på den amerikanska landsbygden:)

Speciellt tack till den underbaraste kusinen & vännen i hela världen som har genomfört sitt nyårslöfte med pompa & ståt; Att skriva en kommentar till varje inlägg! Kan int vänta tills vi lagar spenatpaj nästa gång:)

Det verkar som om det i takt med att det blivit kyligare i svedala igen så har försommarkänslan så smått börjat hitta tebax till missouri! Tackar för de:)

Måste börja med att be om ursäkt ifall det ä lite halvdåliga o tråkiga inlägg trots att det är ngr av de absolut sista, men från att gå o int ha ngt o göra så ä de nu gasen i botten... Hur som helst så ha ja klarat av min sista keramikuppdrag ida, haft en muntlig presentation och visning av det tre objekten som jag skapat under terminen, skööönt o kunna checka av ännu ett ämne! Så nu... Ä de sist men int minst ett alldeles för stort anatomiprov imon på respiration, matsmältning + ämnesupptagning och urinsystemen m.m men denna tisdagsafton ha int ägnats åt sånt bös utan sosso insåg att det var hög tid att börja försöka städa+packa när kompisarna (som ska va klara på fredag) kommer in o utbrister; Ha d int börjat än, o du som ska va klar typ imon!

Aa, det ä ingen hemlighet, hatar o packa & packa upp... Spelar ingen roll om det är för man ska iväg på en trevlig semester el kmr hem från ett skitit scoutläger, särskilt när man bara ha en resväska som får väga 22kg o alldeles för mkt grejer! O efter att nu ha försökt påbörja nerbrytningen av mitt rum så ä de bara att konstatera att det ä en väldans tur att mamma o pappa ha lova att int anlända med proppfulla väskor imon.

Asso, det är sjukt att dessa underbara människor i denna plitandet stund sitter i en bil upp till huvudstaden för att flyga massa västerut imonbitti o möta upp mig! Ä sjukt lycklig just nu men ändå ha nog min hjärna int insett att detta fakta int bara ä ngn dröm el framtid utan dagens verklighet, kmr int våga tro på det & glädjas fullt ut förrän jag ser det med mina ögon imonkväll runt kl.21-tiden, (om nu int det skulle vara massa tråkiga förseningar).

Idag ha man oxå genomfört sitt sista egenkomponerade löppass, känns oxå helt overkliget efter att ha sprungit på typ samma gator i minst 5 månader. Men det ha vart 5 goá månader utanför fotbollsplanen, ärligt talat känns det som ett kanonbeslut för ha int saknat lirandet en endaste liten pytte gång utan bara FRIHET!

Mina ögon ä trötta nu o rummet ett mindre kaos men vi hörs imon, då ä förhoppningsvis både provet avklarat och packningen långt gången så då ska ja försöka mig på en liten summering av min collegetid som därmed oxå ä slutförd likt efter ett Blader-Åk på Liseberg, ibland ha det vart uppför & ibland massa nerför!

Kraam

Finalveckan är nu int en dröm utan ett faktum! O ännu bättre, 2dar tills ja få se de små liven traska runt på MVC:)

Idag så har ja haft min livs sista lektion som collegestudent men min dag började långt innan dess för bokhandeln här på skolan hade sin årliga "köpa tillbaka bokdag" när man helt enkelt kan sälja tebax litteraturen man köpte i brjan av terminen till ett reducerat pris (men iaf får man ju ngr dollar). Men de köper bara visst många så de gäller att va uppe med tuppen om man ska sälja... =Sabrina och ja satte klockan på 5.30 o stod i den redan då, snabbt växande kön utanför affären som öppnade kl. 8.00.

Här borta har man ju vant sig vid att klockan ringer runt åtta så ikväll ä man riktigt trött!

Under dagen ha ja oxå gjort ett av mina sista träningspass, hur mkt mer ja hinner ut o springa beror på hur dagen blir imon, ha int börjat packa/rensa ut el ngt sånt alls än o tänkte a ganska klar till på onsdagkväll så man int behöver fundera på de när familjen ha kommit.

Dessutom ha ja ett sista skitstort anatomiprov kvar o vill int avsluta på ett dåligt vis o tappa mitt A här....

Ralis föräldrar ha ja oxå träffat här ida, mkt trevliga men pratar verkligen ingen engelska, fick dock ett par typ "raggsockar" som hennes mormor tillverkat o lite annat som ä typiskt från bulgarien. Skoj minne!!

Så sunman av kardemumman ä helt enkelt att ja just nu int ha tid o plita mer, lite sorgligt när de nu int ä mer än ett par inlägg kvar på "sophiemadeinsweden"...

Valde choklad/hallon cheesecake o det var riktigt jammimen oxå en sockerkick haha, den va så stor att det gick ju int o slutföra i ett svep så fick be om en "doggy bag"... Så har i plitandets stund just tatt tabberas på min första cheeseake ever!

Så var man plötsligt framme vid den officiellt sista helgen som collegestudent på MVC, tänk att man fixade utmaningen att lämna alla älskade människor där hemma och stilla lite av sin nyfikenhet på vad världen mer har att erbjuda. Känns nice och oxå ganska skönt att det snart är ett händelserikt, annorlunda och crazy år att blicka tebax på!

För oavsett vad man ha tyckt om livet som en fastnaglad student i lilla marshall så har den med all säkerhet utvecklat sophie som människa, både intellektuellt genom  plugg och språk men ngt som för mig personligen ligger ännu varmare och hjärtat är vilken mer "open-minded" uppfattning detta året på vift har hjälpt mig forma, alla olika kulturer man har fått lära känna, mång, (i svenska ögon ganska "knäppa") rutiner och synvinklar man har fått acceptera, rätta sig efter och lära sig uppskatta...

Men fredagsafton som det är och med 5 dagar (120h) tills mamsen & pappsen anländer på farstutrappan så är det ikväll int rätt tillfälle att knyta ihop säcken. Nej, det får allt vända ngr ynka dagar till...

Imon händer de inget särskilt, ska väl träna o slutspurta me lite anatomi-plugg och förutom detta så blir det nog o städa lite för på söndag så anländer nämligen min roomie, Rali's föräldrar från Sofia, Bulgarien. De ska fira hennes examen som hon tar nästa lördag!

På söndags så ska man "som guacamole på köttbiten" åka till Kansas City tillsammans med min 40-åriga labbkompis i anatomi som bjöd med mig till ngn berömd Cheesecake Factory, int för at ja ha smakat så mkt cheesecake i mina dagar men ngn gång ska de väl premiäras, så tar det nu! Ska bli skitskoj...

O nu, lämnar ja er för att häsla på Maya. Trevlig helg gott folk & hope u enjoy the last week of blogging!

Godafton mina käraste medmänniskor!

Detta är en onsdag som ha rullat på i ett pretty snabbt tempo, de gillar sophie starkt! Började med frukost, där man blev överraskad av att hitta färska jordgubbar som värsta delikatessen på morgonkvisten, amazing!

Sedan ha man hunnit med en rejäl löprunda så benen t.o.m känns lite halvtrötta, de ä int många känslor som slår muskeltrötthet, love it:) I eftermiddag så ha man deltagit i sista lektionen med kisse-dissekeringen innan det är dax för det slutprovet imonbitti. Känns gött för det som återstår av vår katt börjar lukta mindre som perfym och mer som matavfallet i sopptumman om man säger så...

Denna 27 april så råkar det oxå vara Thania's födelsedá & som nybliven 20-åring hon ä nu en del av det "yellow banana team". Henny o ja traskade ner till macken och inhandlade lite glass som vi överraskade med nu ikväll, verkade va uppskattat! Som minne av "Crazy-Sophie" så gav ja henne och ett paket blå/gula servetter med tre-kronor märken på, årets 20 års present, verkligen haha.

Under aftonen som lidit har ja, thania o sabrina även vart o lyssnat på skolans körteam (inkl henny) som i dagarna verkställer terminens sista framträdande, alltid lika duktiga! Hennys solo med "Imagine" gick int av för hacker...

Det ä fullgas imon så tror ja ska börja tänka på tandborstning & släcka lampan men ha en gó torsda gott folk!

ps.

Så ha man så smått påbörjat den sisthög tida skolveckan innan slutproven tar sin början, behöver ja säga att det var mer än välkommet..? Vädret har dock satt sig på tvären ngt alldeles förskräckligt, nu ha det var mulet & kyligt i veckor och det verkar int komma på bättre tankar under v. 17 heller.

Man vaknade till att regnet slog mot rutan denna morgon, ganska mysigt ändå! Den mindre mysiga biten ä dock att så snart det regnar en liten skvätt så blir det översvämmning på hela campuset och alla gångvägar, o mina skor & sockar ä inget stort fan av det våta:(

Under min datalektion så delade professorn ut vårt final-projekt som avslutar denna kursen och vi får göra den när vi vill, man ska liksom starta upp och driva ett företags datadokumentering under en månad (låter värre än det ä). Och eftersom man ä släkt me Linneus som oxå tkr om o slutföra grejerna i godtid så kmr ja i plitandets ögonblick från bibblan där jag har slutfört mitt projekt. Ha tillräckligt me plugg-bös o ägna mig åt denna veckan förutom och blanda i en lömsk datamaskin mer än nödvändigt!

(På torsdag så ha man liksom slutprovet i anatomi katt-labben, uppsatsen om en keramiker + muntlig presentation & slutprovet i drugs and behavior)

Annars har det int hänt så mkt, glappat på skype med liven där hemma...

När ja va ute o traskade innan middagen så upptäckte jag att kemi-tvätten här i byn har drive-in haha! Ha ja int lagt märke till och det ä väl ganska extremt ändå..? Tror banne mig att kemi-tvätts "drive-in":en tar över som list-etta över märkliga "drive-in" ställen även om konkurransen ä hård.

ps: